Stråkbruket på paus, Folkmusikörat är här.

MFF:s styrelse har beslutat att lägga tidningen Stråkbruket på is på obestämd tid eftersom arbetet med tidningen är mycket större än vad vi har möjlighet att lägga ner i tid på att skapa den och dess innehåll. 

För att hålla er medlemmar (och andra) uppdaterade om vår verksamhet hänvisar vi till vår hemsida: medelpadsfolkmusikforbund.se som inom en snar framtid byter grafiskt snitt och innehåll. Här på FB och på hemsidan kan ni ta del av ordförandens information och betraktelser i krönikan Folkmusikörat som är tänkt att ta upp vad som rör sig i folkmusikvärlden – örat mot marken och ut i luften……

Krönika

Tiden är föränderlig brukar man ju säga och det kan man verkligen säga om dagens utveckling i Sverige – ja i hela världen förresten. Fast egentligen är väl tiden konstant (om man inte frågar någon teoretisk fysiker förstås…) och det är väl snarare många av oss människor som känner oro när krig och politisk röra dominerar nyhetsflödet oavsett tidsuppfattning.

I vår lilla folkmusikvärld tänker jag främst på hur ofta saker inte blir som man tänkt sig. När jag läser mina egna krönikor eller för den delen våra verksamhetsplaner så kan jag konstatera att vi ofta har goda idéer om vår verksamhet men när man sammanfattar årets händelser så upptäcker man att det hela tiden uppstår nya saker i färdriktningen – och då får man ta nya tag. 

I våras hade vi planer på att söka pengar från EU inför ett  ungdomsutbyte mellan Castilla Fiddle Association 2025 och vårt ärevärdiga Tonläger, men när det närmade sig ansökan så visade det sig att lägret i Spanien hade bytt ort och datum i kalendern och då blev det svårare för oss att medverka. Just nu så är detta utbyte på “stand-by”-läge i väntan på nya planer. 

En annan väldigt lovande plan som sjösattes på försommaren var samarbetet med Kulturens Bildningsverksamhet (SSR:s samarbetspartner) där vi lyckades komma väldigt långt i våra planer genom att “Kulturens” skulle vara en viktig part i många av våra verksamheter framöver.

Vi hann inte samarbeta kring Stödestämman och Tonlägret men vår gemensamma start (och slutpunkt skulle det visa sig…) var Samspel i Sundsvall (SiS). Vår väldigt uppskattade Guldkonsert, Hilleviensemblen och workshoparna under lördagen skedde i samarbete med Kulturens. Men, redan innan SiS gick av stapeln fick vi chockbeskedet att Kulturens skulle lägga ner hela sin statsfinansierade verksamhet och därmed all offentlig verksamhet – vårt nystartade och väldigt lovande samarbete fick ett abrupt slut i och med årsskiftet 2023-2024.

Väldigt tråkigt om ni frågar mig och många andra. Strukturen kring utbildning i olika former har funnits väldigt länge i Sverige och oavsett om det är frivillig utbildning, kompletteringar, vuxenutbildning osv. så är det en möjlighet för människor att förkovra sig och bli kunnigare medborgare oavsett vilken utbildning det handlar om. Att bryta ner denna struktur genom drastiska politiska beslut istället för att åtgärda bristerna får direkt följder för vår verksamhet.

Inför styrelsens höstupptakt i november var det mer än tydligt att vår ekonomi drabbas direkt av politikens inriktning, vi behöver strama åt våra utgifter betydligt framöver. Nu är ju inte ekonomi något mål i sig utan snarare ett medel för att kunna bedriva verksamhet. Det är förmodligen ingen hemlighet för dig som läsare att de flesta bidrag från olika aktörer främst riktas mot verksamhet som gynnar barn- och ungdom och det är där vi får in större delen av våra pengar. Vuxna verksamheter får lite eller inga bidrag.

De bidragsgivare vi haft, alltså Sundsvalls Kommun, Region Västernorrland och tidigare Kulturrådet kräver att vi redovisar en verksamhet som vänder sig till barn, ungdom och människor i “periferin” av samhället. Redan där haltar logiken från politiskt håll om man ser hur besluten landar, åtminstone när det gäller den offentliga finansieringen. 

Att Studieförbunden haft bristande kontroll stämmer (stämde?) säkert till viss del men när jag invigdes i deras värld så var arbetet med kontroll av vart pengar tar vägen långt gången och det är väldigt strukturerat och kontrollerat för att inte kunna fuska med verksamhetens medel. Det känns som att studieförbunden redan föregått politiken som svarar med att straffa hellre än att fria. Men det är väl bara symbolpolitik….? Oavsett hur det är med den saken så kommer vi att klara av att ha verksamhet ändå.

Därför är det ganska hälsosamt att titta i gamla Stråkbruket från exempelvis 80-talet och konstatera att vi tex. hade ett drygt tjugotal deltagare på Tonlägren på den tiden. Vi hade Låt- och trallkurser i samarbete med Ungdomsringen (nuvarande Folkdansringen) och en hel del aktiviteter som inte var så kostsamma, eller så var de till större del deltagarfinansierade. Medelpads folkmusikförbund har funnits sedan 1931 och ekonomin var betydligt mer modest då i starten och fram till i början av 2000-talet men sedan har vi vant oss att vara mer stadda i kassan, pengar som vi har kunnat göra verksamhet av.

Det är i första hand Tonlägret (sommarlägret) och ungdomsdelen av SiS som ligger lite i farozonen då bla. Region Västernorrland inte längre ersätter handledararvode via Ålsta FHS och att Regionen för övrigt har en stramare budget än någonsin. Förhoppningen är att både Regionen och Sundsvalls kommun fortsätter på den inslagna vägen med att satsa på kulturen för att stärka vår region och att det spiller över på oss.

Nåväl, vi kreatörer är vana att rätta oss efter matsäcken och så fort man tar sitt instrument eller stämmer upp i sång så är man igång och då spelar det liksom ingen roll hur övriga världen ser ut. Jag tror vi alla har haft många upplevelser där tid och rum försvinner under ett härligt samspel med vänner  – det är det vi uppnå och sprida till andra, eller hur?

Apropå samspel så har det efter många vändor där olika aktörer tillfrågats blivit klart med Studieförbundet Medborgarskolan om ett samarbete som börjar med jam/buskspel och därefter MFF:s årsmöte i Medborgarskolans lokaler På Grönborgs tisdagen den 20/2 kl.18.30. 

Tanken är att försöka dra igång ett speltillfälle för nyfikna och spelsugna människor i Sundsvallsområdet med omnejd. Omfattningen på speltillfällena efter premiären i samband med årsmötet är inte bestämt utan det får de inblandade bestämma efter eget tycke och smak.

Pelle Lundgren, eminent durspelare från Matfors kommer att vara huvudledare i början men det kommer att bli fler som delar på ledaransvaret framöver eftersom det blir sårbart med bara en ansvarig. Om du tycker att det saknats en spelplats för folkmusiker under lång tid så är det här tillfället att dyka upp och påverka utformningen av verksamheten. Ja, och så möjligheten att få spela, umgås, snacka strunt och tjafsa om olika tolkningar av låtar – å kaffe får vi också!

Välkommen!

/Magnus